Eva Kiani

Från Varberg till Uppsala

Eva Kiani föddes den 22 mars 1981 på Varbergs sjukhus och växte upp på en gård utanför Varberg på den svenska västkusten. Gården har varit i familjens ägor sedan 1600-talet och drivs idag av hennes bror. Hennes pappa arbetade som lantbrukare och hennes mor arbetade som sjuksköterska specialiserad mot äldrevården.

Eva gick första och andra klass i byskolan i Valinge. De var fem elever i hennes klass. Skoldagen började med att stå upp vid sin bänk och sjunga en psalm. Mellan de höga fönstren ut mot fotbollsplanen hängde en svart tavla med urklippta guldbokstäver i versaler med den gyllene regeln – Du ska vara mot andra så som du önskar att andra är mot dig. Mellanstadiet gick Eva i Lindbergs skola och det var här hon för första gången besökte ett bibliotek och drömmen om en dag få se sitt namn på en bokrygg uppstod.

Evas syster lärde henne läsa redan som femåring och en omedelbar kärlek till läsningen uppstod. När syskonen spelade fotboll eller lekte satt hon hellre med en bok. En av de tidiga favoriterna var ”Tusen och en natt”. Drömmen om en persisk prins blev sann när hon 2005 mötte sin blivande make, Ashkan Kiani. De lever tillsammans med sina tre söner, Adrian, Kevin och Caspian, i Uppsala.

För att utbilda sig till jurist flyttade Eva till Uppsala 2003. En mycket lärorik och utmanande period för henne. De egna förväntningarna på hur hon borde vara som juriststudent krockade allt oftare med vem hon önskade vara. På väg till en fördjupningskurs i försäkringsjuridik dök Quara och Quinn upp för första gången. När hon kom fram till skolan lånade hon en dator och mailade texten till sig själv. Texten blev inledningen till Det dolda arvet – den första boken i Rodinia trilogin. I Rodinia var hon fri att undersöka sitt eget och andras beteende på betryggande avstånd till sitt ego och sina fördomar. Genom karaktärerna lärde hon förstå sig själv och andra omkring henne och hon började lägga pusslet om hur hon hamnat där hon är.

Våren 2017 drabbades Eva av plötsligt försämrad hälsa som ledde till en kortare sjukhusvistelse. I sjukhussängen på Akademiska sjukhuset reflekterade hon över vilket budskap hon lämnade till sina barn om hon inte skulle få träffa dem igen och vad hon ångrade mest. Svaret var att hon önskade att hon varit en modigare förebild för sina barn och följt sin barndomsdröm. Kort efter att hon kom hem från sjukhuset sa hon upp sig från sin anställning, startade egen juristfirma och skrev klart manuset till Det dolda arvet.